Förleden i ett vägnamn

När förleden i ett svenskt vägnamn består av ett osammansatt substantiv är grundregeln att förleden ska stå i grundform: Rönnvägen. Rönn är namnets förled medan vägen är namnets efterled. I finska vägnamn kan förleden däremot stå i antingen grundform eller genitiv: Pihlajatie eller Pihlajantie.

Den här texten gäller förleder som består av s.k. vanliga ord, inte namn. Ortnamn beter sig ofta annorlunda i vägnamn eftersom det är vanligt att de står i bestämd form. Anvisningar för hur vägnamn där ortnamn ingår ska bildas finns i kapitlet Vägnamn på två språk.

När förleden är ett osammansatt ord i svenskan

På svenska påverkas formen på förleden av om den slutar på en konsonant eller en vokal. En förled som slutar på en konsonant står ofta oförändrad: Rönnvägen. En förled som slutar på en vokal ändrar däremot form när den ingår i en sammansättning: Blomvägen (blomma + väg), Harstigen (hare + stig). Vägnamn ska bildas enligt samma mönster som andra sammansatta ord i språket. Därför är den modell som finns i Svenska Akademiens ordlista (SAOL) en god utgångspunkt. I SAOL finns till exempel sammansättningarna blombukett och hartass som ger modell för vägnamnen Blomvägen och Harstigen.

Till Svenska Akademiens ordlista(Öppnas i ny flik., Du omdirigeras till en annan webbtjänst.)

När förleden är ett osammansatt ord i finskan

På finska finns det ofta en betydelseskillnad mellan vägnamn med förleden i grundform (pihlaja) och vägnamn med förleden i genitiv (pihlajan). Det här är en skillnad som saknas i svenskan.
Grundformen (Pihlajatie) är det primära valet om vägen fått sitt namn för att det växer rönnar i närheten eller om vägen ingår i en större grupp av namn där alla vägar har fått namn efter trädslag.

Genitiv (Pihlajantie) är däremot förstahandsvalet när förleden syftar på en specifik rönn.
Det finns ändå undantag från regeln. Mycket vanliga förleder som koulu, kirkko och tori kan stå i nominativ även om de har fått namn efter en särskild skola, kyrka och så vidare: Koulukatu, Kirkkokatu, Torikatu.

Sammansatta förleder i svenskan

När förleden i ett svenskt vägnamn i sig består av ett sammansatt ord som rönnbär (rönn + bär) och den sammansättningen slutar på en konsonant ska förleden få ett foge-s i vägnamnet: Rönnbärsvägen.

Förleder som slutar på –s, –z och –x eller konsonantkombinationerna –sk och –st får inget foge-s: Rådhusgatan, Clownfiskvägen och Sjöhästgränden. Sammansättningarna är lättare att uttala utan.

Om det sammansatta ordet däremot slutar på vokalen –a blir fogen antingen –e eller –s. Ofta är valet mellan –s och –e fritt: Smörblomsvägen eller Smörblommevägen, Snöflingsgränden eller Snöflingegränden. I en sammansatt förled som slutar på vokalen –e (björkdunge) kan vokalen antingen stå oförändrad eller bytas ut mot –s: Björkdungevägen eller Björkdungsvägen. Vilket mönster som väljs inom en kommun är fritt, men det är bra att vara konsekvent, åtminstone inom samma bostadsområde.

Ortnamnsrådet i Sverige har gjort den detaljerade anvisningen Praktiska skrivråd om hur vägnamn ska bildas. Den finns tillgänglig på Lantmäteriets webbplats.

Till Praktiska skrivråd (pdf)(Öppnas i ny flik., Du omdirigeras till en annan webbtjänst.)

Sammansatta förleder i finskan

Sammansatta förleder i finska vägnamn står ofta i genitiv: Hopeapajuntie, Lehtikuusentie. Finskan gör däremot inte skillnad på sammansatta ord som slutar på vokal och konsonant.
Mer ingående instruktioner om finska vägnamn finns i den finska versionen av den här rekommendationen: Kaksikielisyys tiennimissä ja kaavanimissä.