Efterleden i ett vägnamn

Namn på vägar innehåller ofta en efterled som talar om vilken typ av väg eller trafikled det handlar om. Den vanligaste efterleden är vägen, och den passar både för vägar i tätorter och vägar i glesbygden. Särskilt i tätorter fungerar också efterleder som gatan eller gränden, bland annat beroende på hur vägen ser ut eller var den ligger.

Välj efterled enligt vägtyp

Vägen passar som efterled för de flesta vägar. Det är en neutral efterled som inte ställer några krav på vägens form. Den här efterleden kan beteckna både centrala och långa vägar, men också mindre vägar.

Gatan är en efterled som är lämplig för relativt raka och centrala trafikleder i städer, men inte på landsbygden.

Gränden passar ofta smala, mindre leder antingen i en tätort eller på landsbygden. Gränden är en bra efterled särskilt när en mindre väg som förgrenar sig från en större behöver få ett namn. Precis som efterleden i vägnamnen Skolvägen eller Strandgatan står i bestämd form, ska också efterleden i ett namn som Parkgränden stå i bestämd form. Gränd i obestämd form förekommer som efterled, men bestämd form rekommenderas.

Stigen är ett ord som i allmänspråket syftar på smala upptrampade gångvägar i naturen. Därför passar den i första hand som efterled i namn på cykel- och gångvägar men också på korta och smala vägar.

Allén, esplanaden, boulevarden och parkvägen är efterleder som kan användas i namn på gator inne i städerna. Esplanader har ofta trädplanteringar mellan körfilerna, medan träden på en allé ofta finns mellan körfilerna och trottoarerna.

Leden som efterled passar särskilt livligt trafikerade breda huvudleder som leder in i och ut ur städer och tätorter.

Tåget och tådet är efterleder som av tradition har använts på landsbygden. Orden har ursprungligen betydelsen bygata eller fägata och de passar därför främst som efterled i namn på mindre vägar.