Offentliga namn som varumärken
Myndigheter har nytta av ett starkt varumärke. Myndighetens namn är vid sidan av god kundservice, pålitlighet och begriplig kommunikation en viktig del av varumärket. Verksamheten inom den offentliga sektorn ska i första hand utmärkas av samarbete och enhetlighet, inte inbördes konkurrens, som inom den privata sektorn. Därför ska offentliga namn inte planeras utifrån samma premisser som namn inom den privata sektorn. Ordlekar, humoristiska namn och skämtsamma namn hör följaktligen inte hemma bland de offentliga namnen.
Det viktigaste vid planeringen av offentliga namn är kraven i lagstiftningen. Förvaltningslagens krav på ett sakligt, klart och begripligt namn går utmärkt att förena med kriterierna för ett starkt varumärke. Myndigheter som Museiverket, Livsmedelsverket och Lantmäteriverket har visat att det går att bygga ett varumärke utifrån beskrivande namn som speglar myndigheternas verksamhet. Myndighetens logotyp och domännamn ska tillsammans med namnet på myndigheten och en eventuell förkortning bilda en helhet, men logotypen och domännamnet får inte dominera över myndighetens namn.
Namn på svenska och finska
Tvåspråkiga myndigheter i Finland ska ha namn på svenska och finska, eftersom de i första hand ska betjäna invånarna på nationalspråken. En myndighet kan ha ett engelskt namn vid sidan av ett svenskt och ett finskt namn, men inte i stället för dessa. Myndighetens varumärke ska därför inte byggas utifrån ett engelskt namn.
Ett etablerat namn är det bästa valet
När två eller flera myndigheter går ihop kan den nya myndigheten få samma namn som en av de tidigare självständiga myndigheterna. Ett existerande namn är ofta det bästa valet med tanke på tillgängligheten, resurserna och varumärket.
Också en enskild myndighet vars verksamhet breddas kan behålla sitt namn eftersom ett etablerat namn har betydelse för varumärket. Om verksamheten ändras mycket kan ett namnbyte dock behövas av tydlighetsskäl.
Dela sidan