Gå till innehållet

Namn på offentliga byggnader

Ett bra namn på en offentlig byggnad talar om var byggnaden finns och vad den används till. Byggnader där statliga myndigheter verkar ska ges namn på både svenska och finska. Också offentliga byggnader i tvåspråkiga kommuner ska ha namn på båda språken.

Ett beskrivande namn på en byggnad består ofta av namnet på den kommun, stadsdel eller by som byggnaden ligger i, kompletterat med ett ord som beskriver verksamheten. Bra exempel på sådana namn är Karleby ishall, Hangö järnvägsstation, Malms kulturhus och Tolkis allaktivitetshus. Namnet kan också utgå från bara en del av ett ortnamn, men ett sådant namn är mindre informativt än ett namn där hela ortnamnet ingår. Den som hör namnen Nordhuset och Annegården kan inte nödvändigtvis förknippa dem med stadsdelen Nordsjö respektive Annegatan i Helsingfors.

Byggnaden eller verksamheten?

Namnet Hangö järnvägsstation syftar enbart på själva byggnaden medan namnet på till exempel en skola som Närpes gymnasium kan hänvisa både till själva byggnaden och till den verksamhet som bedrivs i den. Sammanhanget avgör då när namnet syftar på byggnaden och när det syftar på verksamheten, som i meningarna ”Närpes gymnasium erbjuder 120 studieplatser” och ”Närpes gymnasium renoverades”.

Flera verksamheter i samma byggnad

Ibland verkar flera olika myndigheter i samma byggnad. Eftersom de använder sina egna namn i kommunikationen utåt behöver byggnaden inte nödvändigtvis få ett eget namn. Om en byggnad som används av flera statliga eller kommunala myndigheter ändå behöver få ett namn kan ett beskrivande namn bli för långt. I sådana fall kan ordet ämbetshus användas i namnet: Korsholms ämbetshus, Berghälls ämbetshus.

Namnet Berghälls ämbetshus talar om var byggnaden finns och att den erbjuder offentliga tjänster. Foto: Ulla Onkamo

Också när många offentliga tjänster som skola, bibliotek och social- och hälsovårdstjänster koncentreras till samma byggnad kan ett namn som beskriver verksamheten bli för långt och krångligt. Då kan ett namn med utgångspunkt i ordet allaktivitetshus vara ett alternativ, som i namnen Runosbackens allaktivitetshus och Mattby allaktivitetshus.

Kulturcentrum och kulturhus är bra samlingsnamn för byggnader med bibliotek, konsertsalar och ungdomslokaler, som i exemplen Esbo kulturcentrum och Korsholms kulturhus. Namn som Kulturhuset Fokus eller Kulturhuset Martinus förekommer också, men de förmedlar mindre information än namn som också innehåller ett ortnamn. Utifrån sådana namn går det inte att sluta sig till att byggnaderna ligger i Karis och Vanda. Ett samlande namn som Idrottsgården passar på motsvarande sätt en byggnad som samlar olika idrottstjänster.

Jakobstads simhall finns i Idrottsgården som samlar olika idrottstjänster. Foto: Maria Vidberg

När flera skolor, till exempel grundskolor och gymnasier, verkar i samma byggnad eller på samma tomt är skolcentrum ett ord som kan användas som ett samlande namn för hela komplexet: Kyrkslätts skolcentrum, Forsby skolcentrum, Mattlidens skolcentrum.  Ordet campus ska undvikas när det handlar om grundskolor och gymnasier eftersom ordet syftar på ett universitets- eller högskoleområde.

Sponsrade namn på byggnader

Många offentliga idrotts- och allaktivitetshallar får sponsornamn som Gatorade Center och Bolt Arena i stället för beskrivande namn som Åbohallen och Tölö fotbollsstadion.

Eftersom offentliga namn ska planeras för att användas under lång tid är sponsornamn problematiska då de riskerar att bytas ut med några års mellanrum. Dessutom har privata bolag som väljer att sponsra offentliga byggnader ofta namn som inte följer reglerna för hur offentliga namn ska se ut. Till exempel bryter stavningen av sponsornamnen ofta mot skrivreglerna. Offentliga namn ska ges på finska och svenska men sponsornamn är ofta engelska. Också namn på byggnader ska vara sakliga och begripliga.