Gå till innehållet

Namn på webbtjänster

Ordet webbtjänst kan användas både om en helhet av tjänster och om enskilda tjänster som erbjuds på webben eller i andra elektroniska kanaler. Som webbtjänster betraktas alltså dels myndigheters webbplatser som helhet, dels enskilda webbtjänster, till exempel elektroniska tidsbokningsblanketter, rådgivningstjänster och appar.

På Finlands miljöcentrals webbplats finns till exempel information om hur situationen för cyanobakterier ser ut och räknare som räknar ut ens miljöpåverkan. Både webbplatsen och de enskilda räknarna kan kallas webbtjänster. Miljöcentralen har dessutom placerat webbtjänsten Mot en cirkulär ekonomi på en separat webbplats.

Namn på både svenska och finska

Språklagen förutsätter att webbtjänster som erbjuds av statliga och andra tvåspråkiga myndigheter ska ha namn på både svenska och finska. Kravet gäller inte webbadresser, men webbadresser på båda språken signalerar att myndigheten betjänar allmänheten på båda nationalspråken. Sjundeå kommun har en webbtjänst som på svenska heter Kom till Sjundeå och på finska Tule Siuntioon som ligger på separata domänadresser. Webbtjänsten har dessutom det engelska namnet Visit Siuntio. Webbtjänsten har alltså synliga webbadresser på alla tre språken.

Sjundeå kommun betjänar allmänheten på samma villkor på båda nationalspråken. Bild: Sjundeå kommun

Många webbtjänster saknar i praktiken svenska adresser. Miljöcentralens webbtjänst Mot en cirkulär ekonomi finns till exempel på adressen materiaalitkiertoon.fi. Tjänsten har alltså både ett svenskt och ett finskt namn men bara en finsk webbadress som bygger på det finska namnet. Läs mer i kapitlet Webbadresser.

Olika konstruktioner på finska och svenska

Namn på webbtjänster kan konstrueras olika på finska och på svenska. Patent- och registerstyrelsen har en webbtjänst med det finska namnet Tavaramerkkitietopalvelu, ett sammansatt ord som består av fyra delar. På svenska är prepositionsuttrycket Informationstjänst för varumärken betydligt smidigare än en motsvarande sammansättning.

Beskrivande namn fungerar alltid, metaforiska ibland

Beskrivande namn talar om för användaren vilken typ av information tjänsten innehåller eller vilka ärenden användaren kan sköta i den. Bra exempel på beskrivande namn är sådana som innehåller ordet tjänst: Jakobstads karttjänst, Namntjänst.

Också ord som karta, kalender, sök, söktjänst, register, guide, blankett, mätare, räknare och info kan användas i ett beskrivande namn.

Ett beskrivande namn kan ibland bli så långt att det med stor sannolikhet behöver förkortas. Då kan ett metaforiskt namn vara ett bättre val. Ordet verktygslåda kan användas i ett metaforiskt namn för en webbtjänst för att skapa en association till en konkret verktygslåda.

Exempel på fungerande namn med metaforiska namnleder är:

  • verktygslåda för elev- och studiehandledare ‒ opinto-ohjaajien työkalupakki.
  • Kartplatsen Karttapaikka
  • Jobbmarknaden ‒ Työmarkkinatori

Exempel på andra metaforiska namnleder är platsen, hjälpen och kompassen.

Metaforiska namnleder behöver inte alltid motsvara varandra direkt på finska och svenska. Kollen är en metaforisk namnled som fungerar bra på svenska men som saknar en bra motsvarighet på finska. Namnleden används till exempel i namnet Avfallshanteringskollen som på finska heter Jätehuoltokompassi.

Metaforiska namnleder kan leda till feltolkningar

Ett namn med en metaforisk namnled kan bli vilseledande när leden syftar på något konkret. Namnleden hus kan till exempel föra tankarna till en fysisk byggnad. Inom webbtjänsthelheten Hälsobyn.fi finns enskilda webbtjänster med namn som Hörselhuset och Blodkärlshuset, som inte är konkreta byggnader utan webbtjänster som innehåller information om hälsa och sjukdomar. Ett metaforiskt namn behöver alltså ha en tillräckligt stark koppling till webbtjänsten för att inte leda till feltolkningar.

Det finns exempel på metaforiska namn på webbtjänster som helt saknar en namnled som talar om att det handlar om en typ av webbtjänst. Ett sådant exempel är Försörjningsberedskapscentralens webbtjänst 72 timmar. För att den här typen av namn ska fungera i det praktiska språkbruket behövs ofta ett beskrivande ord, till exempel webbtjänst, för att mottagaren ska förstå vad det handlar om: i webbtjänsten 72 timmar.

Wilma och Maisa som namn på webbtjänster

En del namn på webbtjänster saknar helt koppling till själva tjänsten. Ett exempel på det här är skolplattformen Wilma. Ett annat är Maisa, en e-tjänst för social- och hälsovård. De här förnamnen har ingen starkare koppling till skola eller social- och hälsovård än andra förnamn har. Risken med sådana här namn är att de lätt blandas ihop med kommersiella namn. Därför rekommenderas de inte inom den offentliga förvaltningen.

Stor eller liten bokstav?

Namn på webbtjänster skrivs vanligen med stor bokstav: Studieinfo, Reseplaneraren och Fråga bibliotekarien. Om namnet på tjänsten är ett beskrivande uttryck kan det skrivas med små bokstäver: tidsbokning till tandläkarmottagningen, hundregistrets kundtjänst. Läs mer i kapitlet Namn och skrivregler.

Min och Mitt i namn på webbtjänster

Pronomenet min blir allt vanligare i namn på webbtjänster: Min pension, MinSkatt, MittFPA. Namn med min och mitt fungerar bra om namnen skrivs enligt svenskans skrivregler. Vi rekommenderar skrivsättet Min skatt och Mitt FPA.