Två typer av ortnamn: hävdvunna och offentliga

Det finns två typer av ortnamn att ta hänsyn till i offentlig namnplanering: hävdvunna och offentliga. Till de hävdvunna ortnamnen hör till exempel naturnamn och till de offentliga till exempel vägnamn. De hävdvunna ortnamnen har uppstått spontant, utifrån ett behov bland språkbrukarna, medan de offentliga ortnamnen planeras av myndigheter.

Hävdvunna ortnamn

Naturnamn som namn på sjöar, holmar, skogar, backar, näs, vikar och kärr, men även namn på åkrar och ängar, är exempel på hävdvunna ortnamn. Också bebyggelsenamn, dvs. namn på bostadsområden, byar och gårdsgrupper, är ofta ursprungligen hävdvunna namn.

Hävdvunna ortnamn är en del av vårt immateriella kulturarv, och den offentliga förvaltningen har inte befogenhet att besluta om dem. Kommunerna har inte rätt att byta ut hävdvunna namn på till exempel öar eller vattendrag även om dessa ligger inom kommunernas gränser. Däremot ansvarar kommunerna för offentliga namn, till exempel vägnamn.

Namn på kommuner, stadsdelar och bostadsområden kan bygga på hävdvunna ortnamn. Det här betyder att ett hävdvunnet ortnamn också kan införas som ett offentligt namn. Ett exempel på det här är en tidigare åker med namnet Storåkern i Esbo, som numera är namnet på ett bostadsområde.

Offentliga ortnamn

Till gruppen offentliga ortnamn hör bland annat namn på vägar, gator och bostadsområden, namn på administrativa områden som landskap och sjukvårdsdistrikt, namn på trafikplatser som järnvägsstationer och flygplatser samt namn på nationalparker. Offentligt planerade ortnamn är ofta officiella i och med att de fastställts genom myndighetsbeslut.

Källor för planering av offentliga ortnamn

Hävdvunna ortnamn är en bra utgångspunkt när offentliga ortnamn ska planeras, eftersom de har en lokal koppling. Därför kan hävdvunna namn gärna användas i vägnamn eller andra offentliga namn.

En bra startpunkt för namnplanering är Lantmäteriverkets webbtjänst Kartplatsen med omkring 800 000 finska, svenska och samiska ortnamn. Det finns betydligt fler ortnamn än så i Finland, men alla namn får inte plats på kartan. I Institutet för de inhemska språkens namnarkiv finns över två miljoner ortnamn som också kan användas i offentliga namn. Materialet i namnarkivet har samlats in genom intervjuer med ortsbor över hela landet under en period på hundra år. I samlingarna finns ortnamn som inte längre används aktivt och dessa namn kan med fördel användas till exempel i nya vägnamn.

De finska samlingarna i namnarkivet har digitaliserats och är fritt tillgängliga i det digitala namnarkivet. Arbetet med digitaliseringen av de svenska samlingarna pågår fortfarande, men ett litet material finns redan nu digitalt.

Namnen i arkivet är ett råmaterial, vilket betyder att de inte nödvändigtvis är lämpliga som sådana i till exempel vägnamn. Det här beror på att namnen kan ha en föråldrad eller dialektal stavning. Ett namn som ingår i arkivet kan därför behöva normaliseras innan det används i ett vägnamn. Om det till exempel står Kalfholmen i ett belägg i arkivet ska namnet ändras till Kalvholmen i enlighet med moderna stavningsprinciper. Också en dialektal stavning som Lillöun ska normaliseras till Lillören innan namnet används i ett vägnamn. Om stavningen i arkivet avviker från den som förekommer på Kartplatsen är det stavningen på Kartplatsen som gäller.

Till Kartplatsen(Öppnas i ny flik., Du omdirigeras till en annan webbtjänst.)

Till Namnarkivet(Öppnas i ny flik., Du omdirigeras till en annan webbtjänst.)