Namn på myndigheters geografiska verksamhetsområden

En myndighet behöver ofta ett namn på det geografiska område den är verksam inom, vid sidan av själva namnet på myndigheten. En domstol kan till exempel verka inom en domkrets. Sjukvården och räddningsväsendet verkade tidigare inom sjukvårdsdistrikt och räddningsdistrikt.

Namnet ska fungera enskilt och i helheten

Ett namn på en myndighets geografiska verksamhetsområde ska dels fungera enskilt, dels passa in i helheten av namn på geografiska verksamhetsområden på samma förvaltningsnivå. Vid planeringen är det därför viktigt att ta hänsyn till administrativa, språkliga och geografiska aspekter, som den historiska indelningen i landskap och län. Språkexperter och experter inom historia och geografi kan också bidra med viktiga synpunkter.

Ett lyckat namn på ett geografiskt verksamhetsområde innehåller två namnleder: en som talar om för mottagaren vilken del av landet området ligger i och en som talar om att det handlar om ett geografiskt verksamhetsområde.

Den namnled som beskriver den geografiska placeringen kan innehålla namnet på ett landskap, en central ort eller utgå från ett väderstreck: Nylands distrikt, S:t Michels distrikt, Norra Finlands distrikt. Helheten blir ofta bäst om namnet på de enskilda geografiska verksamhetsområdena är av samma typ, till exempel så att varje namn utgår från de etablerade namnen på landskapen. Undvik alltså att ge geografiska verksamhetsområden på samma nivå olika typer av namn.

Den andra namnleden kan beskriva verksamheten om ansvarsområdet är tydligt avgränsat. Sådana exempel är sjukvårdsdistrikt och domkrets. Om ansvarsområdet är brett kan i stället namnleder som kommun eller landskap fungera bäst även om de inte beskriver verksamheten.

Namn på geografiska verksamhetsområden kan på svenska konstrueras antingen som genitivuttryck eller som prepositionsuttryck, till exempel Egentliga Finlands valkrets och Regionförvaltningsverket i Östra Finland.

Planera namn på geografiska verksamhetsområden med tanke på att de ska vara så beständiga som möjligt. Det är ofta möjligt att behålla ett tidigare etablerat namn även om en myndighet får vissa nya uppgifter eller om gränserna för dess geografiska verksamhetsområde justeras. Vid länsreformen i Finland i slutet av 1990-talet återanvändes benämningen län trots att antalet län minskade från tolv till sex. Vid en senare reform förpassades länen åter till historien.

Ofta behövs olika benämningar för att hänvisa till myndigheten och till dess geografiska verksamhetsområde, men inte alltid. Län är ett exempel på en benämning som tidigare användes både om myndigheten och om dess geografiska verksamhetsområde. Kommun är ett annat sådant exempel. Distrikt är i sin tur en benämning som kan användas både administrativt och geografiskt, men också enbart geografiskt.

Finskans alue och svenskans område

På finska har ordet alue en geografisk betydelse och det kan därför användas i namn på myndigheters geografiska ansvarsområden (hallintoalue, toiminta-alue, toimialue). Alue kan motsvaras av region och distrikt på svenska när det handlar om ett geografiskt område. Det svenska ordet område används däremot ofta bildligt i betydelsen verksamhetsområde (till exempel kulturområdet) och har därmed en starkt administrativ betydelse. Det motsvaras då ofta på finska av ala (kulttuuriala). Finska namn där ordet alue ingår kan därför inte alltid motsvaras av till exempel förvaltningsområde och verksamhetsområde på svenska. Däremot motsvarar orden hallintoala och förvaltningsområde varandra.