Hur tvåspråkigheten beaktats i offentlig namngivning
Justitieombudsmannen har i följande beslut tagit ställning till hur tvåspråkigheten beaktats i offentlig namngivning:
Väylä, Traficom och Traffic Management Finland
Ely-centralen
År 2013 behandlade Justitieombudsmannen ett klagomål som gällde förkortningen Ely-centralen för Närings-, trafik- och miljöcentralen. Förkortningen Ely går tillbaka på det finska namnet Elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus.
Enligt beslutet stred förkortningen Ely-centralen mot språklagen och förvaltningslagen i flera avseenden. Den kunde enligt JO kopplas till myndighetens finska namn medan den inte var begriplig på svenska. Kopplingen till det ena nationalspråket var därmed starkare än till det andra. Förkortningen uppfyllde inte heller kraven på gott språkbruk, jämlik behandling av den finsk- och svenskspråkiga befolkningen eller likabehandling av finskan och svenskan:
”Myndigheterna ska också i namnfrågor i enlighet med språklagen värna om landets språkkulturarv och på eget initiativ främja användningen av båda nationalspråken. Det ovan nämnda innebär enligt min uppfattning i praktiken, t.ex. när det gäller förkortningar, att en förkortning ska bildas enligt samma principer på båda nationalspråken i det fall där det anses ändamålsenligt att ta i bruk en förkortning av en myndighets namn.” (JO dnr/4925/2012)
Förkortningen Ely-centralen ersattes senare av den svenska förkortningen NTM-centralen som följer kraven i lagstiftningen.
Riksdagens justitieombudsman: Förkortningen ELY-central för närings-, trafik- och miljöcentralerna strider mot språklagen och förvaltningslagen(Öppnas i ny flik., Du omdirigeras till en annan webbtjänst.) (pdf)
Finska ortnamn på Åland
År 2013 klagade Ålands landskapsregering hos Justitieombudsmannen med anledning av att ortnamnen Ahvenanmaa och Maarianhamina står på Lantmäteriverkets kartor. Landskapsregeringen ville att de finska namnen skulle strykas från kartorna med hänvisning till att Åland är enspråkigt svenskt.
I sitt beslut diskuterade JO huruvida Ålands enspråkigt svenska status skulle kunna motivera att bara de svenska namnen Åland och Mariehamn står på grundkartan. En sådan tolkning skulle enligt JO leda till problem eftersom den finskspråkiga befolkningen har rätt att få information om ortnamn på sitt eget språk på kartor som produceras av en offentlig aktör. Dessutom är myndigheter enligt grundlagen och språklagen skyldiga att främja användningen av nationalspråken och värna om landets språkliga kulturarv, dit ortnamnen hör. JO har enligt lagen inte rätt att ingripa i Lantmäteriverkets praxis att redovisa också de finska ortnamnen på kartan.
Lantmäteriverket bad Språkinstitutet om ett utlåtande i frågan. I utlåtandet betonade Språkinstitutet skillnaden mellan hävdvunna ortnamn och offentliga ortnamn. Hävdvunna ortnamn som uppstått spontant i språkbruket följer inte språk- och kommungränser. Därför kan orter i svenska områden ha finska namn och tvärtom. För offentliga ortnamn gäller däremot att språkförhållandena i området beaktas. Det här betyder till exempel att vägnamnen på Åland bara planeras på svenska.
Språkinstitutet betonade att såväl Åland och Ahvenanmaa som Mariehamn och Maarianhamina ursprungligen är hävdvunna ortnamn. Namnen Mariehamn och Maarianhamina har senare fastställts som kommunnamn.
Språkinstitutet ansåg därför att Lantmäteriverket inte hade någon orsak att stryka de finska namnen på sina kartor. Däremot föreslog Språkinstitutet att Lantmäteriverket skulle lägga till också svenska namn på enspråkigt finska orter på sina kartor.
Posti
År 2015 fick Justitieombudsmannen ett klagomål som gällde språkliga brister i det statsägda bolaget Postis verksamhet. Att Posti, dvs. posten, saknar ett svenskt namn lyftes fram som ett av problemen. JO konstaterade att bolagets uppgifter inte faller inom ramarna för den offentliga förvaltningen. Därför går det inte att utifrån språklagen ställa samma krav på företaget Postis namn som på namn på statliga myndigheter. Det går inte heller att kräva att ett privat företag som sköter uppgifter inom den offentliga förvaltningen ska ha separata namn på både finska och svenska.
JO tog på nytt ställning till namn på statsägda bolag år 2019. Läs mer under rubriken Väylä, Traficom och Traffic Management Finland.
JO:s beslut om namnet Posti finns inte tillgängligt på nätet.
Supo
År 2017 behandlade Justitieombudsmannen ett klagomål som handlade om brister i Skyddspolisens kommunikation på svenska. Klagomålet gällde bland annat förkortningen Supo, som bildats utifrån det finska namnet Suojelupoliisi, och som också används på svenska.
JO ansåg att bruket av förkortningen Supo i svenska texter inte bryter mot lagen eftersom förkortningen etablerades i svenskan innan den nuvarande språklagen trädde i kraft. JO betonade dock att det inte vore acceptabelt att en ny myndighet med namnet Skyddspolisen tog i bruk den finska förkortningen Supo på svenska.
Suomi.fi
År 2019 behandlade Justitieombudsmannen adressen för webbtjänsten Suomi.fi, skapad av Finansministeriet. Klagomålet gällde användningen av Suomi.fi på svenska. JO konstaterade liksom tidigare att lagstiftningen inte tar ställning till språket i myndigheters webbadresser. Därför kan Suomi.fi accepteras också på svenska, även om separata finska och svenska adresser leder till enhetlig myndighetspraxis, vilket i sin tur främjar god förvaltning.
Läs mer under rubriken Språket i myndigheternas webbadresser i kapitlet Engelska i offentlig namngivning.
Väylä, Traficom och Traffic Management Finland
År 2019 tog Justitieombudsmannen ställning till sex klagomål som dels gällde bruket av kortformerna Väylä och Traficom för myndigheterna Trafikledsverket respektive Transport- och kommunikationsverket, dels det engelska namnet Traffic Management Finland Oy för ett statsägt bolag.
Kortformen Väylä
Trafikledsverket använde vid tidpunkten den finska kortformen Väylä i stället för namnen Väylävirasto och Trafikledsverket i sin kommunikation utåt. Väylä användes till exempel i logotypen, på skyltar och i sociala medier. Myndigheten utgick från att de officiella namnen behövde användas endast i officiella dokument. Den uppfattningen stred dock mot JO:s tidigare beslut om kortformen Trafi, där JO uttryckligen hade konstaterat att en myndighet kan använda en förkortning eller en kortform i stället för sitt officiella namn enbart i strikt intern kommunikation. Bruket av kortformen Väylä följde därmed inte lagen.
Bruket av kortformen Väylä stred också mot JO:s beslut om bruket av förkortningen Ely-centralen. Förkortningar ska antingen skapas på båda nationalspråken eller inte alls. Dessutom ska finska förkortningar och kortformer bildas utgående från det finska namnet och svenska förkortningar och kortformer utifrån det svenska namnet.
I maj 2020 rättade sig Trafikledsverket efter JO:s beslut. I finska kontexter används numera Väylävirasto medan Trafikledsverket används i svenska sammanhang. Logotypen finns tillgänglig i både enspråkiga och flerspråkiga versioner.
Kortformen Traficom
Enligt JO:s beslut stred bruket av kortformen Traficom däremot inte mot lagen eftersom kortformen inte används i stället för det officiella namnet Transport- och kommunikationsverket, utan vid sidan av det. JO uppmanade ändå myndigheten att vara uppmärksam på hur kortformen används så att myndigheten inte kan förväxlas med en privat aktör på grund av namnet.
Det engelska namnet Traffic Management Finland
Enligt JO var det inte god praxis att bolaget Traffic Management Finland och dess dotterbolag endast hade engelska namn eftersom bolagen ägs av staten och har ansvar för offentliga förvaltningsuppgifter. Namnen följde inte principerna för god förvaltning och uppfyllde inte de språkliga skyldigheterna, men de stred inte heller mot lagen eftersom språklagen och förvaltningslagen inte kräver att statsägda bolag ska ha namn på nationalspråken. JO betonade dock att det är god praxis att nya statsägda bolag beaktar de krav som förvaltningslagen och språklagen ställer på myndigheters namn.
I början av år 2021 fick både Traffic Management Finland och dess dotterbolag nya namn på finska, svenska och engelska. Moderbolaget fick namnen Trafikstyrningsbolaget Fintraffic på svenska och Liikenteenohjausyhtiö Fintraffic på finska.
Läs mer under rubriken Trafi och Carea i kapitlet Binamn i offentlig namngivning.
HUS
År 2020 tog Justitieombudsmannen emot ett klagomål om att Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt i stället för sitt officiella namn använde namnen HUS Helsingfors universitetssjukhus och HUS Helsingin yliopistollinen sairaala i kommunikationen utåt. Det svenska namnet hade tidigare förkortats HNS. Den som klagade ansåg att bruket av det svenska namnet HUS Helsingfors universitetssjukhus stred mot språklagen och att den svenska förkortningen borde ha bildats utifrån det svenska namnet.
JO kritiserade samkommunen för det inkonsekventa namnbruket i sitt beslut från 2021. Bruket av HUS som svensk förkortning ansågs vara problematiskt utifrån förvaltningslagen och språklagen eftersom det saknas en koppling mellan förkortningen HUS och den officiella svenska förkortningen Samkommunen HNS. JO konstaterade samtidigt att HUS är en etablerad och känd förkortning som kan kopplas ihop med det svenska namnet Helsingfors universitetssjukhus. Därför strider användningen av förkortningen HUS på svenska inte mot lagen.
Dela sidan