Gå till innehållet

Adresser i skärgården

Öar och holmar i skärgården behöver få adresser om de har fast bosättning eller fritidsstugor. Kommunförbundets publikation Kommunens adressystem. Anvisningar och rekommendationer kan vara till nytta vid planeringen av adresser i skärgården. Lantmäteriverkets tjänst Kartplatsen kan ge tips om vilka hävdvunna ortnamn som kan användas vid planeringen.

Till Kommunens adressystem. Anvisningar och rekommendationer(Öppnas i ny flik., Du omdirigeras till en annan webbtjänst.)

Till Kartplatsen(Öppnas i ny flik., Du omdirigeras till en annan webbtjänst.)

Offentliga och hävdvunna namn

Kommuner kan fatta beslut om offentliga namn, till exempel vägnamn och andra namn som ska användas som adresser. Till kommunens befogenheter hör ändå inte att fatta beslut om hävdvunna ortnamn som namn på backar, ängar, träsk eller öar. Läs mer i kapitlet Två typer av ortnamn: hävdvunna och offentliga.

När en ö har två namn eller helt saknar ett namn

När samma ö har två olika namn brukar båda namnen finnas på Kartplatsen, som Träskön och Storlandet i Kyrkslätt. På Lantmäteriverkets karta förbinds namnen med ett eller: Träskön eller Storlandet. Det namn som står först på kartan brukar vara det som är mest känt och det kan därför användas som adress.

Det finns olika strategier för adresser i skärgården. Foto: May Wikström

Om två öar eller holmar växt ihop kan det räcka med en gemensam adress för båda. Till exempel kan Stora Tallholmen användas som adress för både Stora och Lilla Tallholmen om de sitter ihop.

Om en ö saknar ett namn på Kartplatsen kan Institutet för de inhemska språkens namnarkiv vara till hjälp. Arkivet innehåller också sådana namn som saknas på Kartplatsen. Ortsbor med god lokalkännedom kan känna till om det finns något namn som används aktivt trots att det saknas på kartan. Namnvårdarna vid Institutet för de inhemska språken bidrar också gärna med hjälp.

Till Namnarkivet(Öppnas i ny flik., Du omdirigeras till en annan webbtjänst.)

Om varken arkiv eller ortsbor kan ge information om ett hävdvunnet namn kan ett helt nytt namn behöva bildas. Ett nybildat namn av den här typen får ändå inte status som ett hävdvunnet ortnamn utan ska bara användas som adress. Enligt den här principen fick en namnlös holme i Måsviken i Sibbo skärgård namnen Måsviksholmen respektive Måsvikinsaari för adressbruk. Eftersom Sibbo är en tvåspråkig kommun bildades adressen på både svenska och finska, trots att de hävdvunna ortnamnen i Sibbo i huvudsak är svenska.

Om det finns en namnlös holme intill en större holme är en lösning att lägga till bestämningen lilla framför namnet och på så sätt skapa ett namn för adressbruk för den mindre holmen. En holme intill Laduholmen i Sibbo fick till exempel adresserna Lilla Laduholmen respektive Pikku Laduholmen.

När flera öar har samma namn

Det är vanligt att flera öar också inom ett relativt litet område har samma namn. I vardagliga sammanhang är det här sällan ett problem, men i nödsituationer är det viktigt att namnen är entydiga så att öarna inte förväxlas. Ett hävdvunnet namn på en by, en vik, en stor ö eller någon annan större närliggande ort kan då utnyttjas som bestämning i adressen: Röysö Brändholmen, Kamsholmens Björkholmen.

Bestämningar till namn på öar

När ett svenskt namn på en ö får en bestämning läggs ett foge-s till om bestämningen slutar på en konsonant, men inte om den slutar på en vokal: Röysö får inget foge-s, medan Kamsholmen får det. På finska böjs bestämningarna i genitiv oberoende av om de slutar på konsonant eller vokal: Röysön Brändholmen, Kamsholmenin Björkholmen, Eestiluodon Granlandet.

Också namn som liknar varandra så mycket att de i praktiken lätt förväxlas kan behöva få bestämningar. På svenska kan det gälla namn som står i bestämd och obestämd form, till exempel Granholmen och Granholm, och på finska namn som står i singular och i plural, som Muurahaissaari och Muurahaissaret.

I vissa fall räcker det med att ge bara den ena av två öar med identiska namn en bestämning. Då kan den av öarna som är störst, mest känd lokalt eller har flest fast bosatta invånare behålla sitt namn som sådant också för adressbruk. Om det i en kommun finns två öar med namnen Furuholmen och Lilla Furuholmen behövs däremot ingen bestämning för att skilja åt adresserna.

I tvåspråkiga kommuner kan det finnas namn på öar som är identiska bara på det ena språket. Då behövs en bestämning bara på det språket. Om två öar har namnen Björkholmen– Koivusaari och Björkholmen– Koivuluoto räcker det att de svenska namnen får bestämningar.

Det namn som används som adress ersätter inte det hävdvunna namnet på en ö. Långholmen som ligger intill Karlö i Esbo har adressen Karlö Långholmen men själva öns namn är fortfarande Långholmen. Kartplatsen presenterar hävdvunna ortnamn med en viss font och namn som används som adresser med en annan. Det här är ofta en smidig lösning också på kommunens guidekarta.

I Esbo finns två öar med namnet Långholmen. Långholmen som ligger intill Karlö har fått adressen Karlö Långholmen. Foto: Esbo karttjänst, Esbo stad