Gå till innehållet

Praktiska lösningar för namnplanering inom den offentliga förvaltningen

Hur processen kring namnplaneringen ser ut inom den offentliga förvaltningen beror ofta på vad det är som ska namnges. Om det är en myndighet eller en avdelning inom en myndighet som ska få ett nytt namn är det ofta organisationens högsta ledning som ansvarar för namngivningen. Namn på till exempel tjänster och projekt kan däremot planeras av projektgrupper, medan namn på vägar och bostadsområden brukar planeras inom den tekniska sektorn i en kommun. Ibland tar myndigheter hjälp av externa kommunikationsexperter och ibland inkluderas översättare inom den egna organisationen i arbetet.

Starta namnplaneringen tidigt

När planeringen av ett namn inleds tidigt blir resultatet ofta bättre än när beslutet om ett namn fattas i slutet av processen. Framförhållning i planeringen gör det också lättare att undvika att ett tillfälligt arbetsnamn etableras i språkbruket. Det här gäller oberoende av om det är en avdelning, en tjänst eller ett bostadsområde som ska få ett namn.

Inom den offentliga förvaltningen behövs ofta namn på båda nationalspråken. När planeringen startar samtidigt på finska och svenska finns det utrymme att reagera på en namnidé som fungerar bara på det ena språket och möjlighet att gå in för att hitta nya lösningar.

Så här kan planeringen av namn på myndigheter och tjänster organiseras

Både innehållsexperter och språkexperter kan gärna inkluderas i planeringen av namn på myndigheter och de tjänster en myndighet erbjuder. Innehållsexperter kan bidra med specifik information inom området medan språkexperter kan bidra med synpunkter på hur begripliga och funktionsdugliga namnförslagen är. När det behövs både ett finskt och ett svenskt namn kan översättare inom organisationen vara till stor hjälp.

En permanent eller tillfällig arbetsgrupp kan fungera som stöd för namnplaneringen. Om gruppen är permanent kan den också ha som sin uppgift att se till att de namn som planeras inom myndigheten passar in bland de övriga namnen. Folkpensionsanstalten har till exempel en arbetsgrupp som utvärderar och kommenterar namnförslag inom organisationen.

Också målgruppen kan ha värdefulla synpunkter på namnet. Enkäter eller intervjuer med representanter för målgruppen kan därför vara relevanta för namnvalet. Däremot rekommenderas inte namntävlingar i första hand. Läs mer i kapitlet Namntävlingar i offentlig namngivning.

Ett processchema kan stöda planeringen:

  • Vem kan ge förslag på namn?
  • Vem ska kommentera?
  • När ska namnförslagen kommenteras?
  • Vem ska fatta beslut om namnet?

Namnförslagen kan också testas på förhand:

  • Är namnförslagen lätta att komma ihåg, skriva och uttala på både svenska och finska?
  • Går det finska förslaget att böja smidigt?
  • Skiljer sig förslagen tillräckligt från andra namn?
  • Passar förslagen in i helheten de ska ingå i?

Så här kan planeringen av namn på vägar, gator och bostadsområden organiseras

Det behövs expertis från olika områden för att planeringen av namn på vägar, gator och bostadsområden ska lyckas bra. En namnkommitté med expertis från flera olika områden gynnar arbetet. Kommittén kan bestå både av personer som arbetar för kommunen och experter utifrån. Kommunens representanter kan till exempel arbeta inom den tekniska sektorn och museisektorn. I en tvåspråkig kommun är översättarna också en viktig resurs. De utomstående experterna kan till exempel vara språkvetare och historiker. Språkvetare kan tillföra viktig kunskap om bland annat namnbildning och skrivregler. Utöver de permanenta medlemmarna kan kommittén tillfälligt behöva anlita utomstående experter inom specifika områden som geologi och sjöfart om namnförslagen innehåller terminologi från dessa områden.

Tips på namnplaneringslösningar

Kommunerna Esbo och Helsingfors har anställt namnplanerare med språkvetenskaplig utbildning som har ansvar för att den praktiska namnplaneringen. Helsingfors stads namnplanerare har en namnkommitté som stöd för arbetet medan namnplanerarna i Esbo bildar ett team som tar fram namnförslag.

Om det inte finns resurser för att bilda en namnkommitté inom kommunen kan ett samarbete över kommungränserna vara ett alternativ. I Helsingforsregionen samarbetar ett tiotal kommuner kring sitt namnplaneringsarbete. I praktiken innebär det att gruppen träffas ett par gånger om året för att diskutera aktuella frågor i kommunerna. Kommunerna deltar utifrån de resurser de har: vissa med bara en representant, andra med flera.

Studenter och praktikanter kan vara till stor hjälp särskilt när namnen i ett helt nytt bostadsområde ska planeras. Eftersom det är tidskrävande att gå igenom namnuppteckningar och kartor i arkiv för att samla in gamla ortnamn kan det vara svårt att lösgöra resurser bland den ordinarie personalen i kommunen. Helsingfors och Vanda har anlitat studenter för att kartlägga ortnamn i områden där planerade gator har behövt få namn. Nyttan är ofta ömsesidig eftersom kommunen får hjälp med namnplaneringen och studenten kan dra nytta av resultatet av arbetet i sin magisteravhandling eller sina studier.

I glesbygden fungerar det ofta bra att intervjua invånarna, särskilt sådana som bott länge i området. I bästa fall kan de bidra med information om ortnamn som varken finns på kartor eller i arkiv men som kan användas i vägnamnen.

Namnplaneringshjälp

Institutet för de inhemska språken erbjuder rådgivning i namnfrågor. I den avgiftsfria namnrådgivningen ges allmänna råd eller tips om enskilda namn. Ett större antal namn granskas mot betalning.