Skrivregler för offentliga namn och hävdvunna ortnamn

Den här texten sammanfattar de viktigaste skrivreglerna som gäller för offentliga svenska namn.
Mer detaljerade anvisningar för svenskans del finns i Svenska skrivregler och Myndigheternas skrivregler utgivna av Språkrådet i Sverige. Svenska skrivregler finns i tryckt format, Myndigheternas skrivregler finns elektroniskt tillgängliga. Praktiska skrivråd utgivna av Ortnamnsrådet i Sverige är en viktig källa för hur svenska vägnamn ska bildas.

Till Myndigheternas skrivregler(Öppnas i ny flik., Du omdirigeras till en annan webbtjänst.)

Till Ortnamnsrådets praktiska skrivråd(Öppnas i ny flik., Du omdirigeras till en annan webbtjänst.)

Eftersom offentliga namn i Finland ofta ska planeras på båda nationalspråken, dvs. finska och svenska, innehåller texten också vissa hänvisningar till finskans skrivregler. Läs om finskans skrivregler i kapitlet Nimien oikeinkirjoituksesta ja taivutuksesta.

Stor och liten bokstav

• Huvudregeln för namn är att de skrivs med stor bokstav. Regeln gäller såväl planerade offentliga namn som hävdvunna ortnamn. Till de planerade namnen räknas till exempel namn på myndigheter, avdelningar och webbtjänster. Namn på öar, uddar, vikar och byar är exempel på hävdvunna ortnamn.

• Ibland finns en vacklan mellan stor och liten bokstav, till exempel i fråga om namn på avdelningar och andra organisationsenheter. Det här beror på att en del beskrivande namn på myndigheters avdelningar snarast ses som benämningar och därför kan skrivas med liten bokstav. Några exempel är fritidsnämnden, ekonomiavdelningen och kommunikationsprojektet. Inom samma organisation är det motiverat att välja att skriva
  namnen på samma sätt, och på svenska är det ofta mer ändamålsenligt att sådana gånger välja stor bokstav. På finska är det däremot kutym att välja liten bokstav.

Stavning

• Namn ska skrivas enligt dagens skrivregler. För svenskans del betyder det i praktiken att stavningen i Svenska Akademiens ordlista (SAOL) gäller.
  
  Exempel:
  
  väster stavas med v och ä också i ortnamn (inte vester- eller wester-)
  säv stavas med v (inte säf-)
  vit stavas med v (inte hvit-)
  arv och kalv stavas med v (inte –arf eller kalf-).
  
  Till SAOL

Sammansatta namn

• Namn som består av bara ett ord kan vara antingen enkla eller sammansatta. Exempel på enkla, osammansatta namn är Bisa och Sagu. Exempel på sammansatta namn är Kalkberget och Metviken. När sammansatta namn bildas fogas de ihop på olika sätt beroende på om förleden i den nya sammansättningen slutar på en vokal eller en konsonant.
  
  En förled som slutar på en vokal fogas ofta till efterleden som sådan: Minerva + skolan > Minervaskolan, energi + myndighet > Energimyndigheten, Dickursby + park > Dickursbyparken. Förleder som slutar på –a eller –e kan ibland vara ett undantag från den här regeln, särskilt i fråga om vägnamn.
  
  Sammansatta namn där förleden slutar på en konsonant får ett foge-s mellan förleden och efterleden: S:t Olof + skolan > S:t Olofsskolan, livsmedel + verk > Livsmedelsverket, Långvik + väg > Långviksvägen. Ett undantag är förleder som slutar på någon av konsonanterna -s, –x eller -z eller konsonantkombinationerna -sk och -st: Hoplaxskolan, Clownfiskgränden.
  
  Läs mer i kapitlet Förleden i ett vägnamn.

• Också namn som består av flera ord kan ingå i nya sammansatta namn.
  
  Exempel:
  
  Hagnäs torg + gata > Hagnästorgsgatan
  Skogby strand + väg > Skogbystrandsvägen
  Västra hamnen + gata > Västrahamnsgatan

Flerordiga namn

• Huvudregeln för namn som består av flera ord är att bara det första ordet skrivs med stor bokstav. Exempel: Åggelby idrottspark, Perho å, Solbrinkens skola, Centret för livslångt lärande. När andra namn ingår i det flerordiga namnet ska de också skrivas med stor bokstav. Exempel: Norra Korsholms skola, Ellen Thesleffs park, Avdelningen för Afrika och Mellanöstern.

• Flerordiga namn kan vara antingen prepositionsuttryck (Centrumskolan i Oravais)eller genitivuttryck (Björneborgs svenska samskola). När ett ortnamn som ingår i ett genitivuttryck slutar på en konsonant bildas genitiv med ett s: Björneborgs. Ett ortnamn som slutar på vokal får däremot en s-lös genitiv: Vasa övningsskola. Den här regeln om ortnamn som slutar på vokal gäller bara namn. I mer tillfälliga konstruktioner behövs ett genitiv-s: Hovrättsallén är en av Vasas äldsta parker.

• Generellt skrivs treledade ortnamn som Långskärsfjärden och Snäcköbergen i ett ord, till exempel på Lantmäteriverkets webbtjänst Kartplatsen. Bägge exemplen består av ett ortnamn i genitiv tillsammans med en efterled i bestämd form. Enligt svenskans skrivregler ska namn av den här typen skrivas ihop. Står efterleden däremot i obestämd form skrivs namnlederna isär: Granskärs vik och Svinö sund.
  
  I Ålands och Åbolands skärgårdar har treledade namn som består av ett ortnamn i genitiv och en efterled i bestämd form av tradition skrivits i två ord på kartan: Långskärs fjärden och Snäckö bergen. Skrivsättet beror på att man velat framhäva uttalet. I många dialekter ligger huvudtrycket i den här typen av namn på den senare namnleden, till skillnad från sammansatta namn där betoningen ligger på namnets första led. När huvudtrycket i en fast fras som består av två ord ligger på det senare ordet kallas det frasbetoning. Andra exempel på namn med frasbetoning är Finska viken och Södra Haga.
  
  Om namn som Långskärs fjärden och Snäckö bergen ingår i nya sammansättningar skrivs det nya namnet ihop: Långskärsfjärdsvägen, Snäcköbergsvägen.

Bindestreck och tankstreck i svenskan och finskan

Skrivreglerna för svenskan och finskan avviker ofta från varandra i fråga om bindestreck och tankstreck. Bindestrecket (-) är kortare än ett tankstreck (–).

• På svenska skrivs sammansatta namn i regel ihop utan bindestreck medan bindestreck i namn är vanliga på finska: Storpellinge, Östermelmo och Suur-Pellinki, Itä-Melaniemi.

• Bindestreck används också för att markera att en orddel som är gemensam för flera ord skrivits ut bara i det sista ordet i namnet: Hud- och allergisjukhuset och Iho- ja allergiasairaala.

• På svenska kan sammansatta namn där två likadana vokaler i olika stavelser möts skrivas utan bindestreck: Mjölöören, Sandöören. På finska krävs ett bindestreck mellan vokalerna: Korkein hallinto-oikeus, Seniori-info.

• Bindestreck sätts ut i sammansättningar där förleden består av ett flerordigt uttryck som inte skrivs ihop: Helsingfors för alla-projektet och Helsinki kaikille -projekti. Ett bindestreck används här både på svenska och finska, men skrivreglerna avviker från varandra i och med att bindestrecket ska föregås av ett mellanslag på finska, men inte på svenska.

• Bindestreck används i namn på svenska för att markera att lederna i namnet är samordnade: Stora finsk-svenska ordboken, Helsingfors-Vanda flygplats, Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet. Bindestrecket ersätter då ett underförstått och. På finska används i stället ett tankstreck för att signalera att och är underförstått: Lappeenrannan–Lahden teknillinen yliopisto. Eftersom skrivreglerna skiljer sig från varandra kan namn som innehåller ett bindestreck eller ett tankstreck vara svåra för användarna att komma ihåg och stava. Därför kan det vara bra att undvika namn av den här typen.

Förkortningar

Förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs med stor bokstav: LMV för Lantmäteriverket, MDB för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, FPA för Folkpensionsanstalten.

I förkortningar som läses ut som ord är bara första bokstaven versal: Nato, Unicef. Den här typen av förkortningar är ovanliga för offentliga namn på svenska, men förekommer på finska: Luke för Luonnonvarakeskus, Kela för Kansaneläkelaitos.