Namn på kommuner

Vad en kommun ska heta bestäms i kommunens fullmäktige. Ett namn på en ny kommun som uppstår genom en kommunsammanslagning ska godkännas av kommunfullmäktige i alla de kommuner som ingår i sammanslagningen.

En kommun ska be Institutet för de inhemska språken om ett utlåtande om kommunens namn i två fall:

• om kommunen vill ändra kommunens namn (kommunallagen 4 §)
• om kommunen vid en kommunsammanslagning vill börja använda ett nytt namn som ingen av de sammanslagna kommunerna haft tidigare (kommunstrukturlagen 8 §).

Kravet om ett utlåtande gäller både det svenska och det finska namnet om kommunen har namn på båda språken.

Namn på sammanslagna kommuner

Den bästa lösningen vid en kommunsammanslagning är att den nya kommunen tar över namnet på en av de tidigare kommunerna. Om endast två kommuner slås samman kan den nya kommunen använda den ena kommunens namn och den andra kommunens vapen.

När kranskommuner går samman med större städer är den smidigaste lösningen att stadens namn blir den nya kommunens namn. Så har fallet varit när till exempel Uleåborg och Lojo gått ihop med omgivande kommuner.

Om lösningsmodellerna ovan inte fungerar finns också andra alternativ:

• Välj ett tidigare namn på kommunen eller kyrksocknen. Om de kommuner som slås samman tidigare har hört till samma kommun, kan det gamla gemensamma namnet återanvändas. När Övermark och Pörtom slogs ihop med Närpes som de tidigare hade hört till blev Närpes namnet också på den nya kommunen.

• Välj ett historiskt namn. Det kan finnas ett ortnamn i områdets historia som fallit ur aktivt bruk men som kan användas som namn på den nya kommunen. Ett exempel på detta är Ekenäs, Karis och Pojo som valde Raseborg som gemensamt namn vid kommunsammanslagningen. Raseborg är ursprungligen namnet på en medeltidsborg och namnet har också använts i administrativa namn som Raseborgs härad och Raseborgs prosteri. Den här namngivningsprincipen kan tillämpas åtminstone i sådana fall då alla de kommuner som berörs av sammanslagningen har varit en del av samma historiska område.

• Välj ett bynamn. Namnet på en by som blivit betydande och känd i ett större sammanhang kan bli namn på en ny kommun. Då Revolax och Paavola kommuner gick samman valde de bynamnet Ruukki som nytt kommunnamn, efter en by i Paavola. Ruukki var sedan tidigare känt på grund av sin järnvägsstation. Numera är Ruukki en del av Siikajoki kommun.
• Välj ett naturnamn. Även naturnamn kan bli namn på den nya kommunen. När fem åboländska skärgårdskommuner skulle gå samman diskuterades namnet Gullkrona som ett alternativ, efter Gullkrona fjärd som binder samman flera av kommunerna.

• Undvik ett kommunnamn som hänvisar till ett större administrativt område än den blivande kommunen. Risken med ett sådant namn är att kommunen kan förväxlas med en större region. Namn på landskap, delar av ett landskap och namn på ekonomiska regioner som Väståboland, Sydbotten och Norra Åland är sådana exempel.
• Undvik ett kommunnamn som hänvisar till ett större geografiskt område än den blivande kommunen. Inför en kommunsammanslagning planerade fyra kommuner att ta det gemensamma namnet Suomenselkä, efter åsen med samma namn. Åsen sträcker sig ändå över ett betydligt större geografiskt område än de fyra kommunerna, vilket betyder att åsens namn inte är ett lämpligt namn för kommunen. Om samma namn hänvisar till olika områden i olika sammanhang finns en risk för förväxlingar.

• Undvik konstruerade ord. Välj inte heller tillfälliga arbetsnamn som namn på en kommun. Ett exempel är arbetsnamnet Rajupusu, som bildades av de första stavelserna i kommunnamnen Rantasalmi, Juva, Puumala och Sulkava vid en utredning av en eventuell kommunsammanslagning.

• Undvik allmänspråkliga ord med alltför bred betydelse. Några åländska kommuner föreslogs få namnet Skärgården vid en planerad sammanslagning. Namn som Skärgården kan vara vilseledande om de används som kommunnamn. Dels lokaliserar de en kommun dåligt, dels kan de förväxlas med det allmänspråkliga ordet.

• Undvik flerordiga namn. Flerordiga namn förknippas i första hand med regioner och landskap, och därför är namn som Södra Ålands kommun och Keski-Uudenmaan kaupunki inte lämpliga namn på kommuner.

• Undvik dubbelnamn. Dubbelnamn som Vörå-Maxmo är svårhanterliga. På finska kan dubbelnamn dessutom vara knepiga att böja.

En- och tvåspråkiga kommuner

De flesta tvåspråkiga kommuner har namn på både finska och svenska, men det finns också enspråkiga kommuner som har namn på båda språken (Tampere – Tammerfors) och tvåspråkiga kommuner som har ett namn bara på det ena språket (Korsnäs). Kommunens språkliga status ställer alltså inga direkta krav på kommunens namn. Språkförhållandena påverkar däremot vägnamnen i kommunen, eftersom vägarna i en tvåspråkig kommun ska ha namn på finska och svenska.

När Korsnäs blev tvåspråkigt skapades ingen finsk variant av kommunens namn, eftersom en finsk motsvarighet till namnet aldrig har använts av de finskspråkiga invånarna i kommunen. Däremot införde den enspråkigt finska kommunen Ackas både ett svenskt och ett finskt namn vid en sammanslagning på 2000-talet. Ackas hade varit en kommun med namn på både finska och svenska tills den upphörde som kommun i mitten av 1940-talet. Både det svenska namnet Ackas och det finska namnet Akaa hade alltså använts och det var därför naturligt att börja använda båda namnen när den nya kommunen bildades. Ett hävdvunnet ortnamn ska alltså inte översättas men om både ett finskt och ett svenskt namn har använts historiskt är det rimligt att använda båda namnen.

Källa: Finska språknämndens och Svenska språknämndens rekommendation från år 2006 för namn på sammanslagna kommuner.